Stockholms universitetsbibliotek http://sub.su.se on, 16 maj 2012 11:48:00 on, 16 maj 2012 11:48:00 http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/maj/dokumentation-fran-seminariet-en-digital-kultur-i-rorelse-9-maj.aspx Av Thomas Neidenmark På Europadagen den 9 maj hölls seminariet En digital kultur i rörelse på Stockholms universitetsbibliotek. Seminariet arrangerades av flera aktörer, bland annat Franska Institutet. Det är ett led i en större satsning på Kulturens Europa. Fler seminarier inom närliggande områden kommer att arrangeras och före sommaren publiceras en bok med artiklar av föredragshållarna som deltog i seminariet.  Nu finns hela seminariet En digital kultur i rörelse  tillgängligt via webb-tv.  http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/maj/dokumentation-fran-seminariet-en-digital-kultur-i-rorelse-9-maj.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/maj/dokumentation-fran-seminariet-en-digital-kultur-i-rorelse-9-maj.aspx on, 16 maj 2012 11:48:00 http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/maj/nationella-samarbeten-kring-vetenskaplig-publicering.aspx Av Thomas Neidenmark I går och i dag har nationella samarbeten upptagit min tid. Göteborgs universitetsbibliotek upplät igår rum åt det nationella samarbetsprojektet Towards Quality Controlled Open Access Monographs in Sweden . Nästa steg i projektet är att träffa svenska förläggare och diskutera hur detta projekt kan stimulera utgivning av forskningsmonografier Open Access. Hur förläggare utanför akademin ser på detta är viktigt för universiteten med tanke på att Open Access blivit norm i vetenskaplig publicering idag. Diskussioner och samarbeten med förlagen har alltid varit roliga och med detta initiativ för nationell kvalitetssäkring har vi ännu mer att se fram emot. I dag, fredag förmiddag, deltog jag i Göteborgs universitets Acta-nämnd. Jag har länge intresserat mig för Acta Universitatis Gothoburgensis  som åtnjuter starkt förtroende av forskare. Ett sådant signum för vetenskaplig kvalitet hoppas jag ska prägla också Acta Universitatis Stockholmiensis som jag är ordförande för. Acta-nämnden i Göteborg hade bjudit in mig för att berätta om utvecklingen av Acta i Stockholm, vilken har genomgått stora förändringar (se tidigare inlägg ). Helt uppenbart har vi mycket att vinna på utvidgat samarbete. Ordförande i Acta-nämnden, rektor Pam Fredman, betonade också vikten av att vi tänker nationellt när vi arbetar med infrastruktur för vetenskaplig kommunikation. Jag håller helt med. Jag hoppas att framtida satsningar på strategier för publicering och distribution av publikationer och forskningsdata aldrig förlorar siktet på vad som främjar nationella intressen. http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/maj/nationella-samarbeten-kring-vetenskaplig-publicering.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/maj/nationella-samarbeten-kring-vetenskaplig-publicering.aspx fr, 04 maj 2012 13:49:00 http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/april/seminarium.aspx Tid: 9 maj kl. 12-17 Plats: Stockholms universitetsbibliotek, Växthuset Fri entré med obligatorisk anmälan till: Reine Linde senast tisdag 8 maj. Läs mer om seminariet: /aktuellt/konferenser-och-evenemang/initiativ-for-ett-kulturens-europa.aspx Av Eva Enarson , informationsansvarig, Stockholms universitetsbibliotek http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/april/seminarium.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/april/seminarium.aspx fr, 27 april 2012 10:05:00 http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/mars/svenskt-biografiskt-lexikon-i-gratis-databas.aspx Svenskt biografiskt lexikon nu online Igår publicerade Riksarkivet Svenskt biografiskt lexikon på Internet. Det är en databas med 12 000 sökbara personer och släkter. Sedan 1917 har det personhistoriska uppslagsverket givits ut och är idag ett av de största i Norden. Det är en ovärderlig källa till kunskap om svensk historia som idag omfattar ett urval av personer med efternamn A-Ström. Förutom att söka efter personer (namn, födelseår yrke etc.) kan du även orientera dig i artiklarna efter yrke eller yrkeskategorier. Gå direkt till Svensk biografiskt lexikon eller läs mer om denna satsning på Riksarkivets hemsida . Av Thomas Neidenmark , forskarkoordinator http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/mars/svenskt-biografiskt-lexikon-i-gratis-databas.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/mars/svenskt-biografiskt-lexikon-i-gratis-databas.aspx fr, 30 mars 2012 07:49:00 http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/mars/varje-dag-ar-en-forskardag.aspx Som forskarkoordinator vill jag bygga nätverk och förmedla kunskap i alla frågor som hjälper forskare. En lika fin som viktig del i denna uppgift är att själv bedriva forskning. Då märker jag att forskningen kan vara raka motsatsen till att ge service till forskaren. Forskaren befinner sig i en position där den vill konsumera och operera med källmaterial. Och det är alltid bråttom. Att ge forskare tillträde till material innebär dock många gånger att hindra forskaren utifrån ambitionen att bevara och skydda materialet. Och det måste alltid få ta sin tid. När jag själv forskar anpassar jag mig efter förmåga till institutioners olika regler och att respektera personal och material. På Riksarkivet ska jag ha vantar när jag hanterar äldre material, annars kan det bli flottfläckar på nationalskatterna. På Kungliga biblioteket ska jag däremot inte ha vantar för de nöter på kvarlevorna. På Riksarkivet får jag fotografera och där finns en särskild anordning för denna självhjälp. På Kungliga biblioteket får jag fotografera - ibland. Idag blev jag genom en åthutning varse Kungliga bibliotekets tveksamma fotoregler. "Man får inte fota här inne", sade bibliotekarien efter att jag knäppt en bild på 1815 års invoterade ledamöter i Wermlands Hushållnings-Sällskap med min mobiltelefon. Jag uppskattade snabbt tidsåtgången att skriva ned sidan för hand till minst 40 minuter och att de nuvarande öppettiderna skulle knäcka mitt projekt itu. "Men jag rör inte materialet när jag fotar", försäkrade jag. Jag har hört att klumpiga forskare riskerar att pressa sönder bokryggar när de vill motverka konvexa motiv. Det hade dock inget med saken att göra. All kopiering ska gå genom Kungliga bibliotekets reproduktionsavdelning, fick jag veta. Det stulna fotot. Av Thomas Neidenmark. På Kungliga bibliotekets hemsida ( http://www.kb.se/besoka/kopiering/ ) upplyser man också om hur fotokopiering ska gå till. Det är en utmärkt tanke utifrån argument om att skydda historiskt material. Inledningsvis känns det också som en bra service. På samma sida anges vilka material forskaren själv får fota. Det är tre material: referensböcker, mikrofilm och vanliga böcker. Allt annat är förbjudet att fota, antar jag. (Jag erinrar mig genast alla de tillfällen jag själv hamnat på bild då utländska turister flitigt dokumenterat insidan av nationalbiblioteket.) Vill jag ha en fotokopia av ledamöter i Wermlands Hushållnings-Sällskap får jag alltså inte använda min egen kamera, utan betala 100 kr per sida för en digital bild av högre kvalitet plus fakturaavgift på 40 kr. Det innebär att två sidor i kvartoformat kostar mig 240 kronor. Det synes mig vara antingen en föråldrad affärsmodell, alternativt en service som väcker olust. Varje dag är en forskardag på ABM-institutionerna (Arkiv, Bibliotek, Museum). Att undanröja hinder mellan forskaren och materialet är min viktigaste uppgift som ansvarig för universitetsbibliotekets forskarservice. Ju kortare vägen är från forskarens fråga till dennas resultat - desto bättre mår hela vårt samhälle. Jag önskar att fler ser det så. Av denna anledning är det viktigt att vi som arbetar med forskarservice prioriterar digital tillgång till material ännu högre. Men i väntan på att allt arkivmaterial finns digitalt, är det rimligt att forskaren får hjälpa sig själv utan att bli ruinerad; hjälp till självhjälp. Som sker på Riksarkivet till exempel. Av: Thomas Neidenmark , fil.dr. och forskarkoordinator http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/mars/varje-dag-ar-en-forskardag.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/mars/varje-dag-ar-en-forskardag.aspx on, 28 mars 2012 04:56:00 http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/mars/hur-du-enkelt-hittar-databaser-pa-nya-webbplatsen.aspx Flera har tyckt att det är svårt att hitta databaser på den nya webbplatsen och saknat den gamla databaslistan. Men det behöver inte vara krångligt att hitta databaser på den nya webben. I de fall du vet vad databasen heter är det bara att söka på dess namn i sökrutan. Vill du i stället se vilka databaser som finns inom ett visst ämne så söker du på ämnet. Då du får fram din träfflista avgränsar du din sökning till databaser under rubriken "Avgränsa sökresultat". Är det några databaser du ofta återkommer till kan du spara dessa på din personliga sida, under "Mina databaser", som ligger på webbplatsens startsida. Du behöver då inte söka fram dem på nytt nästa gång du skall använda dem. För att få tillgång till denna funktion måste du vara inloggad. Då visar sig rubriken "Spara sökträff" i högra hörnet av varje post i träfflistan. Av: Carolina Engfelt , bibliotekarie http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/mars/hur-du-enkelt-hittar-databaser-pa-nya-webbplatsen.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/mars/hur-du-enkelt-hittar-databaser-pa-nya-webbplatsen.aspx to, 01 mars 2012 08:10:00 http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/februari/globalt-missnoje-med-elsevier.aspx En global våg av kritik reser sig mot Elseviers priser för forskare att publicera sig i företagets tidskrifter. Kritiken har grott under många år men har nu fått större proportioner. Särskilt efter den världsberömda matematikern Timothy Gowers kritiska blogginlägg i januari i år om Elsevier. Se mer i Gowers blogg . Kritiken mot Elsevier växer nu snabbt. Idag är det över 6000 forskare som undertecknat uppropet, däribland många svenska forskare. Du som är forskare, bibliotekarie, redaktör eller i övrigt har samröre med vetenskaplig publicering kan ta del av och stödja uppropet. Elsevier är ett stort företag som, enligt egen uppgift, har över 7000 anställda i över 24 länder, över 1 miljon samarbetspartners samt har kontakt med 30 miljoner forskare. Även medarbetare på Elsevier är kritiska till denna utveckling som föranlett uppropet och de stödjer själva denna aktion. Dock har de understrukit att Elseviers ledning inte kommer att reagera förrän protesterna samlar många fler forskare. Här finns uppropet: The Cost of Knowledge . Åtskilliga medier har uppmärksammat att Elseviers affärsmodell får negativa effekter på forskarsamhället: The Conversation 15/2 " Academic publishing must go digital to survive " Melville House (förlag) 15/2 " Furor over Elsevier escalates " New York Times 13/2 " Mathematicians Organize Boycott of a Publisher " Sveriges Radio 10/2 " Protester mot dyra tidskrifter " ScienceInsider 1/2 " Thousands of Scientists Vow to Boycott Elsevier to Protest Journal Prices " Tom Gowers 21/1 2012 " Elsevier - my part in its downfall " The Guardian 29/8 2011 " Academic publishers make Murdoch look like a socialist " The Economist 26/5 2011 " Academic publishing. Of goats and headaches - One of the best media businesses is also one of the most resented " Av Marjatta Sikström , bibliotekarie och Thomas Neidenmark , forskarkoordinator http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/februari/globalt-missnoje-med-elsevier.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/februari/globalt-missnoje-med-elsevier.aspx fr, 17 februari 2012 10:40:00 http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/februari/du-som-ar-forskare-ombeds-delta-i-en-kort-undersokning-om-vetenskaplig-publicering.aspx Biblioteket deltar i ett nationellt samverkansprojekt om författaridentifikatorer . Detta projekt kan få stor betydelse för forskares vetenskapliga publicering. En internationellt uppmärksammad fråga som jag bevakar rör identifieringen av forskare. Antalet forskare växer i världen och det blir allt viktigare att kunna identifiera vem som skrev vad. I anledning av detta deltar också Stockholms universitet i diskussionen hur identifikatorer ska hanteras och vilka modeller som skulle passa Sverige. Bland annat i ett nationellt samverkansprojekt där Bodil Gustavsson vid universitetsbiblioteket är projektledare. Det är önskvärt att du som är forskare deltar i en kort undersökning om hur du hanterar dina forskningsdata. Undersökningen är sammanställd av Eleonora Dagiene som är ordförande i The Association of Lithuanian Serials . Denna undersökning kommer också oss i Sverige till gagn. Resultatet av denna undersökning kommer småningom att publiceras på Forskarbloggen tillsammans med mer information om det svenska projektet och om författaridentifikatorer. Ett globalt initiativ som jag bevakar i denna fråga är Online Researcher and Contributor ID (ORCID). Av: Thomas Neidenmark , Forskarkoordinator Stockholms universitetsbibliotek http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/februari/du-som-ar-forskare-ombeds-delta-i-en-kort-undersokning-om-vetenskaplig-publicering.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/februari/du-som-ar-forskare-ombeds-delta-i-en-kort-undersokning-om-vetenskaplig-publicering.aspx fr, 10 februari 2012 06:43:00 http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/januari/acta-i-forandring.aspx Nya ledamöter i redaktionskommittén 2011 tillträdde jag, Thomas Neidenmark, som ordförande för Actas redaktionskommitté. Kommittén fick också två nya ledamöter. De var Barbro Blehr som är professor och prefekt på Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap och Helena Wulff som är professor och ställföreträdande prefekt på Socialantropologiska institutionen. Vid årsskiftet lämnade Jan Rosén  kommittén efter långt och troget ledamotskap. Rosén som är professor i civilrätt har under många år bistått med sin expertis på bland annat upphovsrättsliga frågor. I väntan på att rektor utser ny representant från Juridiska fakulteten deltar Jonas Nordell i Acta-kommittén. Även Nordell är professor i civilrätt. Ny distributör och ökad synlighet av Acta-böckerna I redaktionskommittén fattades flera beslut som syftar till att modernisera rutinerna att publicera forskning i Acta. En stor förändring är att universitetsbiblioteket åtagit sig att distribuera Actas böcker. Detta sker genom att böckerna kan beställas direkt från bibliotekskatalogen eller Actas hemsida . I stället för att böcker trycks i stora upplagor och sedan distribueras från lager, har vi bestämt att alla böcker ska tryckas först när de beställs. Denna distribution kallas också "print-on-demand". Utan kostnader för lagerhållning blir också böckerna billigare. Actas böcker kostar cirka 50-150 kronor idag beroende på hur lång boken är. Porto tillkommer som också beror på bokens vikt och storlek. Det låga priset ser jag som en utmärkt möjlighet för alla som vill använda forskningen i undervisningen. Ännu mer tillgängliga blir böckerna genom ytterligare ett beslut från hösten 2011. Redaktionskommittén beslutade då att alla titlar ska fulltextpubliceras i Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Fulltextpubliceringen Open Access innebär stor exponering för publikationerna. Erfarenheterna från vår tidigare distributör visar att de titlar som är sökbara i fulltext på Internet också hörde till dem som såldes i fler tryckta exemplar. Vid universitetsbiblioteket håller man på att bygga en särskild nätbutik som ska effektivisera försäljning och marknadsföring av Actas titlar. Då kommer böckerna och författarna att sättas i ett helt nytt ljus inför omvärlden. I nätbutiken kommer också alla äldre Acta-böcker att kunna köpas, även de som sedan länge varit slutsålda. Publiceringsprocessen kvalitetssäkras I redaktionskommittén pågår ett arbete med att förenkla processen att ge ut böcker med Acta. Detta har fått bättre möjligheter med universitetsbibliotekets publiceringsavdelning. Publiceringsavdelningen har tidigare skött katalogisering och registrering i olika register, men tar nu också hand om antagning, marknadsföring och distribution. Inom kort kommer ett särskilt webb-formulär att publiceras på Actas hemsida där den som vill ge ut i Acta gör sin ansökan. Eftersom många internationella distributörer hör av sig till oss kommer vi också att arbeta ännu mer med att kvalitetssäkra publikationerna. Exempelvis har redaktionskommittén diskuterat att skilja på avhandlingar och Acta-titlar. För att kunna registrera Acta-titlar i internationella listor, till exempel OAPEN , krävs att peer-review processen blir mer formell. Detta föreslår vi sker genom en ny rutin för antagning av avhandlingar där doktoranden får ett år på sig efter disputationen att göra ändringar utifrån de förslag på förbättringar som kan framkomma vid disputationen. Därefter granskas och antas texten till Acta. Detta skulle innebära flera fördelar i den internationella konkurrensen. En avhandling på svenska kan översättas till engelska, publiceras med nytt utseende med förädlat innehåll. Såväl avhandlingen som den nya boken registreras och distribueras som vanligt, men det är först den senare som marknadsförs genom Acta. Den som vill publicera i Acta, men inte vill göra ändringar i sin avhandling, har endast en peer review-process att vänta samt förändringar i omslagets utseende. En tanke med den förnyade publiceringsprocessen för avhandlingar är att värna det djärva nytänkandet i forskningen och som prövas vid disputationen. Först efter disputationen engageras Actas granskning som ska syfta åt att stimulera forskarens karriär genom exponering i den internationella konkurrensen. Då är det rättvist att många års arbete ges möjlighet att förfinas. Alla detaljer i en denna process kommer att publiceras på Actas webbplats efter att samtliga inblandade har fått tycka till i frågan. Acta är ett prestigefyllt universitetsförlag Nyheterna som presenterats här har även medfört att vi inte längre talar om att Acta är blott skriftserier, utan säger vad Acta faktiskt är, nämligen ett professionellt universitetsförlag som ger ut högkvalitativ forskning. Detta är också fördelaktigt i den internationella konkurrensen. Exempelvis har Acta som förlag registrerats i det så kallade norska registret . I Norge används nämligen en bibliometrisk modell för analys av vetenskaplig publicering som utgår från publikationstyp och publiceringskanal. I denna modell har Acta som förlag klassificerats som en vetenskaplig kanal. Detta medför att Actas titlar åtnjuter internationell vetenskaplig prestige. Framtiden Håll utkik efter de senaste nyheterna på Actas webbplats eller här på Forskarbloggen. Webbplatsen förnyas i snabb takt och får i dagarna ett helt nytt utseende. Bland annat ser jag fram emot att lyfta fram universitetets forskare på Actas sida, men också genom att länka till forskningsdatabasen . Forskningsdatabasen är en viktig satsning för att lyfta universitetets forskare och forskning ut i det digitala rampljuset. En ambition som Acta delar. Kanske mest intressant blir det att se den nya nätbutiken i vilken Acta-böcker kan betalas med kort. Där ska också Actas böcker få sitt rättmätiga presentationer. Av: Thomas Neidenmark , Forskarkoordinator Stockholms universitetsbibliotek http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/januari/acta-i-forandring.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/januari/acta-i-forandring.aspx må, 30 januari 2012 16:13:00 http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/januari/forskarportratt-fredrik-charpentier-ljungqvist.aspx Vid sidan av ett tiotal vetenskapliga artiklar och lika många populärvetenskapliga har Fredrik, född 1982, gett ut boken Global nedkylning. Klimatet och människan under 10 000 år (Norstedts förlag 2009),  läs recensionen i Svenska Dagbladet . Fredrik bedriver forskning och undervisning vid det tvärvetenskapliga Centrum för medeltidsstudier. Avhandlingsprojektet, som går under arbetsnamnet "Ideologin kring kungamakten i nordiska medeltidslagar cirka 1150-1350", beskriver bland annat de kungaideologiska strömningarna i relation till den allmänna europeiska kungaideologin. Syftet med avhandlingen är att identifiera och karaktärisera eventuella nordiska särdrag och skillnader mellan de nordiska länderna. Fredrik är väl bekant med Stockholms universitetsbibliotek. Då Historiska institutionen är förlagd i bibliotekets omedelbara närhet besöker han ofta biblioteket. Dock har det blivit färre besök på senare tid eftersom Fredrik befinner sig i slutfasen av sin doktorandtid. Fredrik känner till servicen direktleverans men har tack vare närheten till biblioteket inget behov av den. I allmänhet är Fredrik nöjd med bibliotekets tjänster som motsvarar vad man utlovar och har resurser till, säger Fredrik. Genom sitt arbete som doktorandombudsman vid studentkåren 2004-2007 har han god kunskap om bibliotekets verksamhet. En kritisk synpunkt som han har uppmärksammat är den negativa stämningen mot övergången till hylluppställning i årssviter. Det finns ett fåtal äldre forskare som arbetar helt utan dator, menar Fredrik. För egen del är han tillfredsställd med bibliotekets utbud av databaser och Fredrik är en flitig användare av bibliotekets e-resurser, men har uppmärksammat att det saknas länkar till flera Open Access-databaser som är fritt tillgängliga. Fredrik använder vid sidan av bibliotekets webbplats Google Scholar i sitt arbete. Fredrik känner väl till Open Access , men uppfattar att kunskapen om Open Access behöver lyftas generellt bland bland i synnerhet forskare inom humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk fakultet. Naturvetare känner till Open Access i högre utsträckning. Angående parallellpublicering - det vill säga att både publicera på förlag och elektroniskt Open Access - menar Fredrik att de flesta forskare nog är positiva till det. Problemet är snarare upphovsrättsligt och att framförallt många större förlag inte accepterar det. När det gäller monografiavhandlingar skrivna på svenska inom särskilt humaniora är det många doktorander som vill omarbeta sina avhandlingar efter disputation och ge ut dem på ett internationellt förlag i engelsk översättning. Många förlag vill inte publicera om avhandlingen finns i Open Access även om texten där är på svenska. Fredrik anser att biblioteket över lag har bra resurser och god service. Naturligtvis skulle inköp av fler antologier och monografier vara önskvärt. Särskilt synd tycker Fredrik det är att många viktiga nya danska och norska böcker saknas. Han menar att biblioteket i första hand ska fortsätta med sin kärnverksamhet - att införskaffa och tillgängliggöra litteratur - framför att utveckla nya servicetjänster. Då resurserna är begränsade betonar han att det är viktigt att ha en god dialog med både studenter och forskare för att kunna göra rätt prioriteringar vid inköp av litteratur. Generellt verkar det, enligt hans mening, som att rätt prioriteringar oftast görs. Själv är han särskilt nöjd med e-resurserna, som han mycket flitigt utnyttjar, men noterar samtidigt att många forskare inom humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk fakultet knappt alls ännu använder e-resurserna och att den litteratur som är mest relevant i många ämnen bara publiceras som tryckta monografier och antologier. Inköp av tryckt litteratur måste därför fortfarande vara högt prioriterat. Läs mer om Fredrik Charpentier Ljungqvist Av: Thomas Neidenmark , Forskarkoordinator Stockholms universitetsbibliotek http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/januari/forskarportratt-fredrik-charpentier-ljungqvist.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2012/januari/forskarportratt-fredrik-charpentier-ljungqvist.aspx to, 26 januari 2012 16:04:00 http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/december/diva.aspx Eventuella ytterligare publikationer ska registreras i DiVA senast den 19 mars 2012 för att komma med i statistiken i uppföljningen av verksamhetsplanen. Biblioteket kommer att importera poster från Web of Science (Wos) med publikationstyperna artikel och artikel, forskningsöversikt till DiVA. OBSERVERA att Web of Science inte täcker alla ämnesområden utan främst de naturvetenskapliga (kanske inte heller där heltäckande) och en del samhällsvetenskap och mycket lite humaniora. Allt som intefinns i WoS måste registreras i DiVA av institutionerna. För frågor kontakta diva@sub.su.se http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/december/diva.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/december/diva.aspx on, 21 december 2011 09:28:00 http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/december/bloggen-viktig-kanal-for-forskare.aspx Varför blogga som forskare? Vad ger det forskningen och undervisningen? Och hur reagerar kollegorna? Läs om hur tre bloggande forskare resonerar. Följande inlägg   är en lång version av artikeln "Bloggen - viktig kanal för forskare" som publicerades i Universitetsnytt nr 6 2011.  Från: Patrik Lindenfors Skickat: den 15 november 2011 08:27 Vad är det som driver mig som forskare att blogga? Som forskare har jag fått lära mig att arbeta hårt för att belägga varje påstående jag gör. "Hur vet du det?" är den ständiga frågan som hänger över varje forskares huvud. Det ska vara källhänvisningar och noggrant återgivna metodavsnitt så att arbetet går att upprepa och vem som vill kan se att allt gått rätt till. Men ibland står man där med en fråga som inte går att svara på. Det kanske finns för lite data, eller så vet vi för lite för att ens ställa frågan på rätt sätt. Ett exempel inom biologin är livets ursprung. Hur gick det till? Det finns många spår att följa med ingen självklar metod som en gång för alla skulle svara på frågan. Vi kanske snart får reda på hur det hade kunnat gå till, men hur det verkligen gick till är en annan fråga. Samma sak med medvetandet. Vad är det och hur uppkom det? Eller om man är fysiker - Big Bang: var kom den ifrån? "Bäst att lämna den här typen av frågor till teologerna", kan man få höra då, "de har funderat mycket på sådant här." Verkligen? Att ge upp vetenskapen just vid kunskapens gränser, är det en bra idé? Är det inte där man behöver vetenskapen som bäst? Och teologi, varför det? Går man till teologiska verk finns det visserligen källhänvisningar, men var är de noggrant återgivna metodavsnitten så man kan upprepa deras experiment? Var är experimenten överhuvudtaget? Slutsatserna må vara dragna enligt logikens alla regler, men hur kollar man upp premisserna? Är det rimliga premisser de arbetar med egentligen? Och om de nu vill uttala sig om verklighetens beskaffenhet, varför har de inga data? Det är obegripligt att bli hänvisad till teologer för de här frågorna. Ser man närmare på frågan verkar det till och med obegripligt att bli hänvisad till teologer även i teologiska spörsmål. Jag har exempelvis intresserat mig mycket på frågan om Guds existens. Det logiska då är att vända sig just till de som sysslar med gudar och ställa frågan till dem. "Vem/vad är Gud och vilken metod ska jag använda för att få jag reda på om han/hon/den existerar?" I tusentals år har teologer av olika trosinriktningar arbetat med den här frågan, och de har hur många svar som helst. Synd bara att många säger olika, ofta motsägelsefulla, saker och att ingen vet hur man ska skilja dessa svar åt. Därför började jag blogga. Det finns ett helt område av tänkande - som inte verkar ha mer stöd än alkemi, astrologi eller frenologi en gång hade. Detta tänkande förvaltas av människor som förmedlar kunskap från generation till generation baserat enbart på auktoritetstro - "Detta är sant för att vi har tänkt på det länge!" Och kritiserar man religiöst tänkande för att vara slappt möts man inte direkt av beundran utan av ett ramaskri - "Visa lite respekt, detta är heligt!" Varför då egentligen? Är man sanningssökande forskare får man finna sig i att bli granskad, kritiken är akademins vakthund mot slappt tänkande. Men jag tror inte teologin är sanningssökande. Jag tror de bara förvaltar ett historiskt arv av unket tänkande som konserverats i sin egen omöjlighet. Likt en gång skedde med alkemin, astrologin och frenologin borde teologin förpassas till universitetens kuriosarum. Speciellt i dessa dagar när religion orsakar så mycket elände i världen. Det här är något som engagerar mig. Därför började jag blogga. /Patrik Patrik bloggar på blog.lindenfors.se humanistbloggen.blogspot.com uppsalainitiativet.blogspot.com --------------- Från: Jenny Madestam Skickat: den 15 november 2011 20:15 Jag började blogga i början på året och var initialt mycket aktiv, skrev ett inlägg i princip varje eller varannan dag. Jag hade väl gått och funderat ett slag på tanken med en blogg men inte riktigt orkat/hunnit ta tag i det hela rent praktiskt. Drivkraften för mitt bloggande handlar nog primärt om mitt eget behov av att skriva. Jag gillar att skriva och att skriva om politik. Initialt tänkte jag dock att bloggen mer skulle handla om "livet som statsvetare". Att jag där skulle beskriva min tillvaro som forskare och lärare på universitetet. Jag hade en idé om att varva text och bilder från denna tillvaro. Och det utifrån tanken om att det kan finnas ett intresse av få "titta in" på universitetet - att få vetskap om vad vi som forskare ägnar oss åt. En konsekvens av denna typ av vinkling skulle därmed också komma att bli en del i "marknadsföringen" av mig själv och av universitetet/ statsvetenskapen. Ganska snart kom jag dock att mer skriva analyser av dagsaktuella politiska skeenden (än "livet som statsvetare") och inledningsvis med ambitionen att knyta an till min egen och andras forskning (vilket dock också efter hand tonades ned mer och mer). Inläggen tenderade dock att bli tämligen långa och bloggeriet tog således en hel del tid i anspråk. För mycket tid. Under våren skrev jag dock tämligen frekvent och då rätt ambitiöst. Ganska snart kom alltså inläggen mer och mer bli rena politiska analyser. Under senare delen av våren och under sommaren kom dock bloggeriet att klinga av, och detta av flera skäl. Till att börja med tog det alltså enormt mycket tid. Det blev en press att skriva i princip varje dag, och då inlägg som var rätt långa. Dessutom visade det sig att bloggen kom att sätta käppar i hjulen för mig i rollen som forskare. Jag bedriver just nu ett forskningsprojekt som handlar om partiledarrekrytering. Studien baseras på intervjuer med partiaktiva (partitoppar). Min möjlighet att få access till dessa personer visade sig försvåras av att jag skrev på bloggen - dvs att jag det öppna viset analyserade dagsaktuella politiska händelser. Somliga partiaktiva blev på sin vakt och någon antydde att jag "skrivit negativt om deras parti" på bloggen. Jag insåg alltså att jag måste tona ned min röst, via bloggen, i den offentliga debatten, för att inte bränna mina skepp i nuvarande projekt. Även om jag å ena sidan kan tycka detta blir märkligt, så inser är det bara att inse att partipolitik i många avseenden kan vara känsligt. Slutligen ledde bloggandet även till att jag inte sällan blev tillfrågad om att skriva artiklar i olika debattfora, utifrån mina inlägg på bloggen, men också att mina blogginlägg faktiskt ibland "snoddes" av andra - dvs att mina idéer återkom i annan form av någon annan, nästan ordagrant. Konsekvensen av detta blev att jag bestämde mig för att ta en bloggpaus under sommaren och början av hösten. Funderade länge även på att helt lägga ned det hela. Under uppehållet fick jag dock en hel del uppmuntran från folk här och där som gärna ville att jag skulle blogga igen. Självklart var detta smickrande och kul att höra. Tydligen läser folk det jag skriver, och att jag kan bidra med något. Det gjorde att jag tog upp det hela igen för ett slag sedan. Samtidigt inser jag att jag direkt känner en press på att skriva, ofta och mycket. Nu försöker jag dock hålla det på mer rimlig nivå. För att återknyta till frågan varför jag bloggar: mitt bloggande handlar primärt om att nå ut till grupper utanför universitetet. Till "allmänheten", men också till journalister. Jag vänder mig alltså inte primärt till mitt kollegium, utan upplever att jag via bloggen kan ge politiska analyser som uppskattas av folk utanför vår värld. /Jenny Jenny bloggar på jennymadestam.se -------- Från: Mårten Schultz Skickat: den 18 november 2011 10:10   Mitt bloggande inleddes inte bara som en förlängning på min forskning utan var snarare en produkt av ett missnöje kring missförstånden kring juridik i allmänhet och en pedagogisk lust att ställa saker till rätta. Bevekelsegrunderna var lika mycket hämtade ur den pedagogiska identiteten som den vetenskapliga, så att säga. Så här skrev jag tidigare om det: Det började med ett samtal med mediegurun Joakim Jardenberg. Han uppmanade mig för en tid sedan, efter att jag för upmfte gången beklagat mig över den från båda håll underblåsta klyftan mellan journalistik och juridik, att jag istället för att knyta handen i kavajfickan borde försöka göra något åt det. Jag kunde till och med bli en "professionell bloggare", framhöll Jocke. Det vill jag för mitt liv inte bli. Men Jocke har en poäng, en poäng som jurister i allmänhet, och vi jurister som bryr oss om rättsstatens integritet (vi som tror på juridikens fundamentala betydelse i demokratin och som vill skydda den mot missförstånd och angrepp) i synnerhet, borde ta till oss. Tiden är förbi då vi kunde låta de mediala missförstånden glida förbi, då domstolarna och juristerna i övrigt kunde krypa upp i elfenbenstornet och titta ned på journalister och pöbel som kravlar omkring i snaskigheter och falsarier. Juridiken påverkas av informationssamhället. Vi jurister påverkas av informationen. Tidigare fanns det vissa förhoppningar om att traditionella media skulle kunna utföra det uppdrag som demokratin lagt i deras knä, nämligen att granska och förklara även händelser inom juridikens värld. Dessa förhoppningar är det nog dags att ge upp. Juridiken behöver motbilder till de vrångbilder som allt oftare tillåts prägla det offentliga samtalet. Motbilder som bygger på kunskaper och känsla för rättsstatens underliggande värderingar. Motbilder av personer som delar insikten om att de rättsliga processerna behöver värnas och vårdas. Juridiken är en fantastisk uppfinning, fullt i klass med hjulet och tryckpressen. Den moderna juridiken är en av civilisationens höjdpunkter. Men den bilden får man knappast av media. Det är dags för nya juridiska media. Arenor där jurister själva försöker förklara vad det är som egentligen sker i domstolarna, på advokatbyrån, på myndigheten. Där jurister försöker förklara värderingarna bakom processerna. En sådan arena håller vi på att utveckla just nu. Jag - och förhoppningsvis riktigt många andra jurister. Tillsammans . Läget har nämligen aldrig varit bättre. Sociala media ger jurister möjlighet att tala till punkt. Att framföra sina argument utan att förvrängas på vägen. Att visa att den rätten inte är så konstig som den verkar. Dessutom tror jag att det finns många som vill lyssna. Många har tröttnat på envägskommunikationen. De idag existerande juridikbloggarna tyder på att intresset för de insatta perspektiven är stort. Projektet kommer samtidigt att testa nätverkssamhällets grundtes om att den mest korrekta versionen alltid vinner. Om sociala media klarar av att bryta igenom kakafonin av missförstånd som råder om juridikens värld så är jag beredd att anse den tesen till fullo verifierad. I realiteten är det ofta bara rättsvetenskapsmännen som kan ta sig an uppgiften. Målgruppen är, liksom för Jenny, allmänhet och journalister. Men det har visat sig finnas ett stort sug efter den här typen av kommunikation även hos juridikstuderande. Det visar sig särskilt på Twitter där många jur stud-ar följer och kommenterar. Det bidrar till att montera ned den distans som ofta kan uppstå mellan lärare och elever. Ett särskilt exempel på det är när studenter på storföreläsningar och jag som föreläsare kan interagera via Twitter under föreläsningar som traditionellt präglas av envägskommunikation. /Mårten Mårten bloggar på martenschultz.com Juridikbloggen.com   --------- Från: Patrik Lindenfors Skickat: den 20 november 2011 12:16 Jag bloggar för att det finns saker i världen som står i vägen för kunskap och mänskliga rättigheter. Ett exempel, som ofta negligeras i den allmänna debatten, är religion. Detta vill jag uppmärksamma. Sen har jag också engagerat mig i klimatdebatten genom mitt bloggande på bloggen Uppsalainitiativet. Sen är det förstås kul att skriva om en och annan speciellt intressant forskningsrapport inom mitt eget ämne. Bloggandet har lärt mig att snabbt sammanfatta komplicerade orsakssammanhang och formulera mina åsikter på ett vasst sätt. Jag har lärt mig att skriva snabbare helt enkelt. Som forskare gör det här att det går snabbare att skriva forskningsrapporter och andra texter. Jag har bland annat precis utkommit med en bok om den samarbetsforskning som pågår i många olika ämnen (bland annat biologi, nationalekonomi, psykologi, matematik) och det här hade jag aldrig hunnit med utan den träning i snabbt skrivande som bloggandet gett. Reaktionerna på mitt bloggande har nästan enbart varit positiva. "Bra att du orkar" är en vanligt förekommande uppmuntran. Och visst känns debatten tröstlös ibland. Religionsdebatten är tusentals år gammal och många av de argument jag använder formulerades redan under antiken. Men det är en strid jag tror att varje generation måste föra. Då är klimatdebatten mer dagsaktuell. Där har jag förvånats över att stöta på forskare i Sverige som villigt gått från att hävda att tobaken inte är farlig till att hävda att klimatet inte är något vi behöver oroa oss för: "Klimatet har ju alltid förändrats." Som om det skulle vara ett argument? Tänk om forskare som sysslade med sjukdomar hade haft samma inställning: "Människor har ju alltid dött." Horribelt . Det finns egentligen inga begränsningar av att vara aktiv i sociala medier, förutom att man inte får blanda ihop sina roller. Jag har ju inte rätt bara för att jag är forskare, det är något jag aldrig får hävda. Just auktoritetstro är för övrigt något jag är speciellt allergisk mot. Om man tänker efter så är auktoritetstro det enda sättet som religion sprids vidare på. Religion är ju inget man upptäcker eller kan logiskt tänka sig fram till. Men visst ger en forskningstitel viss gratis trovärdighet. Den dummaste kritik vi inom Uppsalainitiativet fått är just för vår brist på forskare bland våra bloggare - vi har ju bara två professorer och fyra aktiva forskare gudbevars, resterande medlemmar har andra yrken. Som om det var antalet disputerade som skulle spela roll och inte argumenten? Jag kan tänka mig att det är lite mer problematiskt för Jenny där åsikter och forskningsområde ligger närmare varandra? Vad har du för erfarenheter som andra forskare kan ha nytta av? (Fråga från redaktören) Skrivandet! Bloggandet ger övning i att skriva. Det här är ovärderligt. /Patrik --------- Från: Mårten Schultz Skickat: den 22 november 2011 09:14 Jag minns när jag hade bloggat i kanske ett halvår, och på den tiden höll jag mig mycket närmare den snävare forskningen i tonfall och ämnesval, då en äldre kollega i överordnad position sade något spydigt om bloggande i allmänhet, varpå jag framhöll att enligt en undersökning som presenterats i Harvard Law Reviews temanummer om juridik och sociala media forskare som använde sig av bloggteknik för att kommunicera var mer framgångsrika och mer inflytelserika. Professorn sade då att "Bara för att en massa amerikaner ägnar sig åt något betyder det inte att det inte är skit." /Mårten ---------- Från: Jenny Madestam Skickat: den 22 november 2011 12:03 Vad har du som forskare "tjänat" på att blogga? (Fråga från redaktören) Jag vet inte om jag tjänat speciellt mycket på att blogga, faktiskt. Det har dock kostat mig en del. Men visst, jag möter stor uppskattning för mina inlägg, och det främst av människor utanför både akademin. Tror att många kan uppleva mig som enkel att förstå, att mitt tilltal är tämligen okomplicerat - vilket även är en medveten strategi från min sida (och det även i min roll som lärare och vetenskapskvinna - ogillar när saker och ting krånglas till bara för att det då skall verka lite svårare och "finare" - mycket kan många gånger uttryckas på ett betydligt enklare vis än vad vi inom akademin gör). MEN detta kan också göra att människor med mer förkunskaper (som t.ex. andra forskare eller andra som anser sig intellektuella) kanske stämplar mig som "ytlig". Bloggeriet har även givit mig mer externa skrivuppdrag. Om en journalist/debattredaktör läser det jag skrivit kan det hända att jag får frågan om att utveckla det hela i en artikel.  Mitt tips till andra forskare är att börja blogga - om du 1. har tid, 2. uthållighet, 3. en plan för hur ofta du ska skriva och vilken nivå du skall lägga dig på. Jag tror egentligen själv på att skriva oftare och kortare. Men som akademiker är det lätt att texten blir längre, och mer ambitiös, än vad som kanske lämpar sig för bloggformatet (folk orkar/hinner inte läsa allt för långa texter). Du måste således kunna stå ut med att skriva utan referenser och att ibland kanske även våga ta ut svängarna lite extra, på ett sätt som vi annars är ovana vid. Jag har själv mer och mer börjat mikroblogga genom Twitter. Det är dock "livsfarligt" men samtidigt lite roligare än vanlig blogg eftersom det ger mer interaktion, vilket i sin tur ger dig input. Bloggen är mer av envägskommunikation, även om kommentarer förekommer och ofta är intressanta och stimulerande att bemöta. /Jenny   http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/december/bloggen-viktig-kanal-for-forskare.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/december/bloggen-viktig-kanal-for-forskare.aspx on, 14 december 2011 14:35:00 http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/november/forskarportratt-erica-falkenstrom.aspx Erica Falkenström är doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik, en tjänst hon tillträdde 2008. Hon har en fil.kand. från Linjen för personal och arbetslivsfrågor och har även arbetat som journalist. Vid sidan av sin forskning driver Erica en enskild firma, Erica Falkenström Konsult , som bland annat arbetar med att stödja ledare i sin kompetensutveckling. Hennes avhandlingsprojekt handlar om etisk kompetens hos verksamhetschefer i hälso- och sjukvården. Ämnet är henne väl bekant och forskningen fördjupar vad hon redan utvecklat i flera böcker. Hon har exempelvis skrivit Vad vill du - egentligen? Om mål, mening och balans i livet . (Svenska Förlaget 2002) och medverkat i Chef med känsla och förnuft. Om professionalism och etik i ledarskapet (Natur & kultur 2010).  Bibliotekets informationssökningskurser Erica söker gärna information till sitt arbete via Stockholms universitetsbiblioteks webbplats. Hon går oftast via databaser hon känner till och till dem hör även Google Scholar. Ett motstånd i informationssökningsprocessen, menar Erica, är att man inte alltid vet vad man letar efter. Hon har dock varit behjälpt av de två kurser i informationssökning som hon gått på biblioteket. De gav en överblick över beståndet, säger hon. Dessutom nämndes DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet). Det vanligaste tillvägagångssättet för Erica är att köpa den litteratur hon är särskilt intresserad av i bokhandeln och via antikvariat.net.   Idag är det tämligen länge sedan Erica besökte biblioteket. Hon befinner sig i slutfasen av avhandlingsprojektet och arbetar, liksom många andra i denna fas, mest från sitt arbetsrum. Detta ställer högre krav på att den webbaserade söktjänsten fungerar mycket bra. Eftersom Ericas ämnesfokus ligger inom både etik och pedagogik har hon många gånger svårt att finna litteratur för hennes speciella syften. Ett önskemål som Erica har är att sökningar hon gör kan sparas som bevakningar, så att hon av biblioteket kan bli rekommenderad lämplig litteratur efterhand sådan katalogiseras. En önskvärd service skulle således kunna vara att forskare prenumererar på litteraturförslag utifrån sin sök- och beställningshistorik eller sina "favoritförfattare". Vissa verktyg kan vara utmaningar Fjärrlån och forskarleverans är tjänster som intresserar Erica, men som hon ännu inte använt. Dessa vill hon gärna veta mer om. Andra verktyg i Ericas arbete och som hör till bibliotekets service till forskare är dels referenshanteringssytemet EndNote, och dels avhandlingsmallen i Word. Dessa två menar Erica är allvarliga utmaningar, om inte hinder, för den vetenskapliga processen. Det krävs mycket av den enskilde forskaren för att både få de två programmen att fungera tillsammans och för att förstå hur mallen skall användas. Hon säger sig bland annat vara intresserad av hjälp med avhandlingens design, exempelvis att finna en lämplig omslagsbild, göra snygga diagram och illustrationer. "Man är ofta begränsad till den nivå man redan behärskar, vilket kan upplevas som ett hinder för att presentera forskningen på bästa sätt", säger Erica och anser att mallen gott kunde vara mycket enklare. Open Access är ett område som Erica vill veta mer om. För henne är det viktigt att avhandlingar sprids så att forskare så snart som möjligt får del av de senaste rönen. Detta anser hon främjas av öppen digital spridning. Praktiska nyttan i centrum Den mest önskvärda hjälpen som Erica ser att biblioteket skulle kunna tillhandahålla är att erbjuda tjänster som sätter den praktiska nyttan i centrum -allt som underlättar arbetet. Den redan nämda minnesfunktionen för sökningar för respektive forskare anser hon därför vore en finurlig och välkommet inslag i informationsökningsprocessen. Av Thomas Neidenmark http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/november/forskarportratt-erica-falkenstrom.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/november/forskarportratt-erica-falkenstrom.aspx ti, 29 november 2011 13:22:00 http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/november/open-access-veckan-2011-pa-stockholms-universitet.aspx Varje år går den internationella Open Access-veckan av stapeln. Stockholms universitet satsade stort hösten 2011 och bjöd in talare och förläggare från Google, Max Planck-sällskapet, Forskningsservice, Springer, Co-Action publishing med flera, samt höll workshops om Open Access-publicering i förhållande till bibliometri och impact factors. Open Access-veckan vid Stockholms universitet Vid Stockholms universitet arbetar Stockholms universitetsbibliotek, E-publiceringsteamet, med frågor kring Open Access. Teamet följer utvecklingen, informerar och ger råd om var och hur det är mest fördelaktigt att publicera sig. DiVA är en del av det arbetet. Med anledning av den nationella och internationella utvecklingen kring Open Access-publicering gjorde Stockholms universitetsbibliotek en större satsning än vanligt under årets Open Access-vecka. Tillgänglig information avgörande för tillväxten Open Access-veckan inleddes vid Stockholms universitet med ett halvdagsseminarium som behandlade Internets möjligheter, vad Open Access är, hur forskare internationellt publicerar sig Open Access samt en presentation av Forskningsdatabasen, en av Stockholms universitets satsningar på forskningsinfrastruktur. Seminariet hade temat "Är du en sökträff?". Schemat för seminariet och information om talarna finns på OA-veckans webbplats .  ´ Seminariet inleddes av David Mothander som arbetar som policyansvarig på Google Norden. David, som tog sin jur. kandidatexamen vid Stockholms universitet, gav exempel på hur Internet i stort blivit en ekonomisk tillväxtmotor och varför Open Access är viktigt som en del av webbaserad kommunikation. Google arbetar för att göra information tillgänglig och sökbar, vilket enligt Mothander har avgörande betydelse för tillväxten  - även för Sverige där 98 % av befolkningen har tillgång till Internet. Förpliktande policys leder till högre antal OA-publiceringar Den andre inbjudne talaren var Chris Armbruster som arbetat vid Max Planck-sällskapets Digital Library i Berlin, samt på Peer Project i samma stad. För närvarande är han aktiv på International Association of Scientific, Technical & Medical Publishers . Armbruster är expert på digital vetenskaplig kommunikation och innovation och talade om hur OA används och efterfrågas av forskare i hela världen. År 2003 när Berlindeklarationen antogs av många länder diskuterade man huruvida OA var bra eller dåligt. Idag, nästan 10 år senare, handlar debatten i stället om hur OA kan tillämpas på bästa sätt. En viktig del av detta är hur OA-policys antas och implementeras, vilka alltid innebär olika ställningstaganden för forskaren. Ett sätt att underlätta arbetet för forskare är att forskningsfinansiärer har förpliktande OA-policys med tillhörande ekonomiskt stöd för OA-publicering. De universitet som antagit policys som är rekommenderande har, enligt Armbruster, upplevt liten respons i fulltextpublicering, medan de lärosäten som antar förpliktande policys har god respons. Exempelvis har universitetet i Zürich uppnått 42 % fulltextpublicering med en förpliktande policy. Armbruster menar att denna andel av samtliga publikationer är ett rimligt mål i för universitet i dagsläget. Verktyg för att profilera och nå ut med forskning Emre Özlü och Daniel Holmberg presenterade Stockholms universitets forskningsdatabas. Denna satsning på en digital infrastruktur för universitetets forskare har tagits fram för att samordna flera system som har information om forskare. Det handlar exempelvis om uppgifter i universitetets ekonomisystem (Raindance) som hämtar information om forskningsanslag, forskarnas organisationstillhörighet vid universitetet (Sukat), information från Swedens Science Net (SSN) och DiVA . Forskningsdatabasen syftar också till att profilera universitetets forskare och främja forskningssamarbeten och forskarnas synlighet inför studenter, näringsliv, journalister med flera. Även andra lärosäten tar fram liknande lösningar. "Är du en sökträff?"-seminariet avslutades med en paneldiskussion där deltagare från fyra olika Open Access-förlag deltog, nämligen Natalia Timiraos från BioMed Central , Anne Bindslev från Co-Action Publishing , Timon Oefelein från Springer , Victoria Babbit från Taylor & Francis Group samt talarna David Mothander och Chris Armbruster. I paneldiskussionen framgick att förläggarna har flera olika modeller för Open Access-publicering. Se filmerna från seminariet på universitetets webbplats . Workhops om Open Access Samma vecka hölls också två workshops som behandlade Open Access-publicering, bibliometri och rankning av vetenskapliga tidskrifter. Dessa inleddes med en genomgång om OA och hur man kan parallellpublicera sina publikationer. Det poängterades att det är viktigt att behålla sin upphovsrätt genom att förhandla med utgivaren och att man kan använda tilläggsavtal. Även vikten av att hålla ordning på sina filer betonades, vilket behövs för att urskilja "author's final draft" som oftast är den version man får lov att parallellpublicera. Vid båda tillfällena gick Per Swedberg, som arbetar med bibliometri vid Stockholms universitetsbibliotek, igenom olika studier som behandlar OA och citeringar. Man kunde där se att det inte är självklart att OA ger fler citeringar i dagsläget, men inte heller att det ger färre. Open Access 2012 Vid halvdagsseminariet uttryckte rektor Kåre Bremer att Stockholms universitet under kommande år ska ta fram en OA-policy som går i linje med de stora forskningsfinansiärernas. I den allt mer digitaliserade miljön som Stockholms universitet arbetar och bedriver forskning i är det helt naturligt att vi säkrar den digitala tillgången och arkiveringen av våra vetenskapliga publikationer. Detta kommer Stockholms universitet arbeta för, enligt Kåre Bremer. Hösten 2012, under nästa Open Access-vecka, får vi veta hur detta arbete gått. Till dess kommer OA-frågor fortlöpande att diskuteras här på forskarbloggen. Av Thomas Neidenmark ,  Ingela Tång   och Marjatta Sikström http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/november/open-access-veckan-2011-pa-stockholms-universitet.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/november/open-access-veckan-2011-pa-stockholms-universitet.aspx on, 23 november 2011 16:17:00 Thomas Neidenmark http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/november/vad-ar-open-access.aspx Open Access (OA) betyder att forskare fulltextpublicerar sina publikationer digitalt på Internet där dessa texter ska vara fullt tillgängliga för alla - alltid och gratis. I Amerika talar man också om tax payers access eller public access och betonar att det som finansieras med statliga medel också ska återbördas skattebetalare. Andra incitament för OA är det etiska, alltså ett rättvist förhållningssätt mot utvecklingsländer som inte har råd att prenumerera på dyra vetenskapliga tidskrifter. Detta gäller även för många forskningsbibliotek i de industrialiserade länderna. Det tredje - och starkaste - argumentet är frågan om upphovsrätt. Det ska stanna hos författaren, och inte slentrianmässigt ges bort till ett kommersiellt förlag. Gyllene och grön publicering Det finns många möjligheter för forskare att publicera sig i Open Access. Har man skrivit en avhandling vid Stockholms universitet ska man registrera denna i Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA) och då kan man också lägga upp sin slutversion där för långsiktig lagring och tillgång. Av alla Stockholms universitets avhandlingar publiceras 56 % i fulltext i DiVA och siffran ökar. För den som publicerar sig med ett förlag används generellt två definitioner av OA: gyllene OA (the Golden Road) och grön OA (the Green Road). Gyllene innebär att man publicerar sig i en ren OA-tidskrift eller i en så kallad hybridtidskrift. DOAJ.org (görs i Lunds universitet) samlar information om alla OA-tidskrifter som är granskade av sakkunniga, vilka ökar både i antalet och renomé. I dagens läge finns drygt 7000 och en avsevärd del av dem finns med i Web of Science (även känd även I SI, Web of Knowledge )) och därmed har en impact factor. De mest kända och erkända är PlosOne samt  tidskrifterna  som ingår i BMC serien. Texten i dessa tidskrifter är fritt tillgänglig direkt efter granskningen av de sakkunniga. Grön OA innebär att författaren i ett öppet arkiv (ämnes- eller institutionellt) parallellpublicerar den versionen av sin artikel (authors final draft), som är godkänd och vetenskapligt granskad av förlaget, men som saknar förlagets slutgiltiga formatering. Innehållsmässigt är publikationen identisk med den versionen som publiceras i en traditionell tidskrift. Parallellpublicering kan vara förknippat med olika villkor som förläggaren har. Förläggarnas/enskilda tidskrifters villkor kan man kontrollera i Sherpa/Romeo . De forskningsfinansiärer som villkorat anslagsutdelningen med Open Access-publicering rekommenderar publicering i första hand i Open Access-tidskrift, men godkänner även parallellpublicering i ett öppet arkiv. Nationell och internationell samordning Open Access är dock inte enbart att tillgängliggöra vetenskapliga publikationer utan även att tillgängliggöra de primära forskningsdata som publikationen baserar sig på. Det senare får allt större uppmärksamhet och är efterfrågat av forskare enligt en ny undersökning . Open Access-frågor drivs inom alla lärosäten - nationellt och internationellt. I Sverige samordnas och drivs frågorna kring Open Access av Kungliga biblioteket i samarbete med forskningsfinansiärer och forskare. Webbplatsen för det nationella arbetet är openaccess.se . Arbetet har lett till att man i oktober 2011 lämnat in en skrivelse till regeringen för framtagande av en nationell policy för Open Access. Liknande initiativ är aktuella i flera länder, bland annat i Danmark. Sedan 2010 har de stora  svenska forskningsfinansiärerna, Vetenskapsrådet (VR), FAS, Formas och Riksbankens jubileumsfond (RJ) med flera krävt att de forskare som finansieras av deras anslag ska publicera sina forskningsresultat i Open Access. Flera lärosäten har dessutom publicering i Open Access som anställningsvillkor. Av Thomas Neidenmark , Ingela Tång och Marjatta Sikström http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/november/vad-ar-open-access.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/november/vad-ar-open-access.aspx to, 17 november 2011 21:18:00 http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/november/forskarkoordinator-ny-resurs-vid-stockholms-universitetsbibliotek.aspx Som nyanställd vid Stockholms universitetsbibliotek passerade jag i förra veckan 100-dagarsstrecket i tjänsten som forskarkoordinator. Tjänsten är helt nyinrättad och sedan augusti har jag engagerat mig med att identifiera viktiga områden för denna tjänst samt arbetat med frågor som Stockholms universitetsbibliotek sedan tidigare prioriterat. Exempelvis den årliga Open Access-veckan och print-on-demand-tjänster. I detta inlägg presenteras tjänsten forskarkoordinator som en resurs för hela Stockholms universitet. Vad gör en forskarkoordinator? Som jag ser det är forskarkoordinator en funktion, ett gränssnitt, mellan forskarna och resurserna (biblioteket). Som sådan är det centralt att funktionen är tämligen självständig och flexibel. Omvärldsbevakning och samarbete med andra lärosäten och bibliotek är en huvuduppgift för en forskarkoordinator. Detta hör till grunduppdraget som var att "utveckla, synliggöra och kvalitetssäkra stödet och servicen till universitetets forskare". Stödet till Stockholms universitets forskare är prioriterat men kan i många avseenden inte särskiljas från strävanden som är gemensamma med andra lärosäten. Exempelvis är det av stor vikt att Stockholms universitetsbibliotek deltar i internationella samarbeten om exempelvis forskaridentifierare, som jag tror blir en stor förbättring för forskares vardag.  Stockholms universitetsbibliotek har stora resurser att stödja hela forskningsprocessen. Allt från informationssökningskurser i inledningsfasen av forskarens projekt till ett omfattande publiceringsstöd i slutfasen. Beaktat att forskare är fysiskt och intellektuellt mobila ser jag det som en välkommen utveckling att fler webbaserade kurser tar form som visar bibliotekets stödresurser. Jag ser också stora möjligheter med universitetsbibliotekets nya webbplats (lanseras i december 2011), samt att publiceringsstödet vid biblioteket utvecklas till en egen avdelning.  Under dessa tre första månader har jag hunnit med en hel del utöver att studera biblioteket. Jag ser stora möjligheter i samarbetet med Forskningsservice och den nya forskningsdatabasen . Denna är ett välkommet verktyg för att synliggöra forskare, deras projekt, kollegor och publikationer. Sedan augusti har jag också lagt ned mycket tid på Open Access-veckan som vid Stockholms universitet blev en stor händelse med mycket intressanta talare. Open Access är viktigt för synlighet och spridning av våra vetenskapliga publikationer och det kommer att vara ett återkommande ämne för forskarkoordiatorn, även om många vid biblioteket är engagerade i ämnet.  Print-on-Demand och Acta Universitatis Stockholmiensis Frågan om Print-on-Demand (POD) har många år varit aktuell vid biblioteket. När jag i september av rektor utsågs till ordförande för Acta Universitatis Stockholmiensis (AUS), såg jag det som nödvändigt att publiceringsstrategin förnyades. Det är för mig högst prioriterat att AUS titlar får större spridning och synlighet i forskarsamhället och hos allmänheten. Med den POD-service som vi därför tagit fram vid Stockholms universitetsbibliotek kan AUS titlar distribueras till självkostnadspris direkt från bibliotekskatalogen. Detta blir verklighet inom några veckor. POD kommer dels att sänka priset för konsumenterna, och dels effektivisera processen att publicera sitt vetenskapliga arbete för forskare genom att universitetsbiblioteket tar ett större ansvar för kommunikationen med externa aktörer. Forskarbloggen - en mötesplats för forskare och resurser Forskarkoordinator är en resurs för hela Stockholms universitet, och Forskarbloggen får bli en röst för alla de strävanden vid Stockholms universitet som syftar till att stödja och underlätta för forskare - vilka verktyg forskare från olika discipliner behöver, vad som är på gång på universitetet, i Sverige och i andra länder som är viktigt för forskare att känna till. Det rör sig både om fördjupningar i olika frågor, som exempelvis Open Access vid Stockholms universitet, presentationer av forskare och deras tankar kring resurser som de behöver samt synliggörande av viktiga resurser vid universitetsbiblioteket och mycket mer. Har du någon fråga som är viktig eller som skulle passa att lyftas fram i Forskarbloggen är du välkommen att höra av dig till mig! Utöver detta inlägg kommer bloggen inte att vara en personlig röst för forskarkoordinator, utan en mötesplats för forskare och resurser. Bästa hälsningar, Thomas Av Thomas Neidenmark http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/november/forskarkoordinator-ny-resurs-vid-stockholms-universitetsbibliotek.aspx http://sub.su.se/forskare/forskarbloggen/blogg/2011/november/forskarkoordinator-ny-resurs-vid-stockholms-universitetsbibliotek.aspx må, 07 november 2011 14:17:00