Vid Historiska institutionen arbetar Fredrik Charpentier
Ljungqvist. Han är doktorand och har dessutom en gedigen erfarenhet
av forskning och vetenskaplig produktion.

Vid sidan av ett tiotal vetenskapliga artiklar och lika många
populärvetenskapliga har Fredrik, född 1982, gett ut boken
Global nedkylning. Klimatet och människan under 10 000 år
(Norstedts förlag 2009), läs
recensionen i Svenska Dagbladet.
Fredrik bedriver forskning och undervisning vid det
tvärvetenskapliga Centrum för medeltidsstudier.
Avhandlingsprojektet, som går under arbetsnamnet "Ideologin kring
kungamakten i nordiska medeltidslagar cirka 1150-1350", beskriver
bland annat de kungaideologiska strömningarna i relation till den
allmänna europeiska kungaideologin. Syftet med avhandlingen är att
identifiera och karaktärisera eventuella nordiska särdrag och
skillnader mellan de nordiska länderna.
Fredrik är väl bekant med Stockholms universitetsbibliotek. Då
Historiska institutionen är förlagd i bibliotekets omedelbara
närhet besöker han ofta biblioteket. Dock har det blivit färre
besök på senare tid eftersom Fredrik befinner sig i slutfasen av
sin doktorandtid. Fredrik känner till servicen direktleverans men har tack vare
närheten till biblioteket inget behov av den. I allmänhet är
Fredrik nöjd med bibliotekets tjänster som motsvarar vad man
utlovar och har resurser till, säger Fredrik. Genom sitt arbete som
doktorandombudsman vid studentkåren 2004-2007 har han god kunskap
om bibliotekets verksamhet. En kritisk synpunkt som han har
uppmärksammat är den negativa stämningen mot övergången till
hylluppställning i årssviter. Det finns ett fåtal äldre
forskare som arbetar helt utan dator, menar Fredrik. För egen del
är han tillfredsställd med bibliotekets utbud av databaser och
Fredrik är en flitig användare av bibliotekets e-resurser, men har
uppmärksammat att det saknas länkar till flera Open
Access-databaser som är fritt tillgängliga. Fredrik använder vid
sidan av bibliotekets webbplats Google Scholar i sitt arbete.
Fredrik känner väl till Open Access, men uppfattar att kunskapen om
Open Access behöver lyftas generellt bland bland i synnerhet
forskare inom humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk
fakultet. Naturvetare känner till Open Access i högre utsträckning.
Angående parallellpublicering - det vill
säga att både publicera på förlag och elektroniskt Open Access -
menar Fredrik att de flesta forskare nog är positiva till det.
Problemet är snarare upphovsrättsligt och att framförallt många
större förlag inte accepterar det. När det gäller
monografiavhandlingar skrivna på svenska inom särskilt humaniora är
det många doktorander som vill omarbeta sina avhandlingar efter
disputation och ge ut dem på ett internationellt förlag i engelsk
översättning. Många förlag vill inte publicera om avhandlingen
finns i Open Access även om texten där är på svenska.
Fredrik anser att biblioteket över lag har bra resurser och god
service. Naturligtvis skulle inköp av fler antologier och
monografier vara önskvärt. Särskilt synd tycker Fredrik det är att
många viktiga nya danska och norska böcker saknas. Han menar att
biblioteket i första hand ska fortsätta med sin kärnverksamhet -
att införskaffa och tillgängliggöra litteratur - framför att
utveckla nya servicetjänster. Då resurserna är begränsade betonar
han att det är viktigt att ha en god dialog med både studenter och
forskare för att kunna göra rätt prioriteringar vid inköp av
litteratur. Generellt verkar det, enligt hans mening, som att rätt
prioriteringar oftast görs. Själv är han särskilt nöjd med
e-resurserna, som han mycket flitigt utnyttjar, men noterar
samtidigt att många forskare inom humanistisk, samhällsvetenskaplig
och juridisk fakultet knappt alls ännu använder e-resurserna och
att den litteratur som är mest relevant i många ämnen bara
publiceras som tryckta monografier och antologier. Inköp av tryckt
litteratur måste därför fortfarande vara högt prioriterat.
Läs
mer om Fredrik Charpentier Ljungqvist
Av: Thomas Neidenmark,
Forskarkoordinator Stockholms universitetsbibliotek